Sjöstugeprojektet

Fartrampen klar. Nu väntar vi på snö och lite sponsorer.

Färdigsnickrat för i år. I alla fall på sjöstugan. Kanske det dyker upp något annat roligt projekt i väntan på fortsättningen på sjöstugeprojektet. Max vill t ex ha en fartramp på baksidan för att få bättre fart för att hoppa med skidor. Lika hög som huset tänker Max. Pappan tänker lite lägre. Ingenting är omöjligt. Vi får se. Kul att du läste.




Hej så länge. Nästa år blir det mera trädäck, solenergi, utomhuskök. utomhusdusch och förmodligen lite annat också. Vi får se. Snygg förstoring va! Man kanske borde bli fotograf. Hur svårt kan det va 😉 Välkommen åter!

Självdraget är fixat. En ventil i i sockelhöjd och en i takhöjd på andra sidan rummet. Det borde borga för bra ventilation. Det började som vanligt nämligen allt verkade vara himla enkelt men sen så visade det sig att det skulle jävlas som vanligt. Jag hade borrat lite snett även fast jag tyckte mitt ögonmått kändes klockrent, och som om det inte var nog så sprack ett ventilationsrör när jag med blåfrusna fingrar skulle kapa det. Men det slutade som vanligt också, dvs på nå´t sätt löste det sig. Ventilerna är nu där dom ska och det blåser rakt igenom huset. Fast inte genom ventilerna tror jag. För när vi var klara och tände lite ljus så blåste lågorna på ljusen lite hit och dit så troligen så var det rätt bra självdrag redan innan. Kanske det var overkill med ventilation. Men skit samma, nu är den där och nu behöver ingen fundera mer på det.

Ett tydligt tecken på att sjöstugeprojektet är på väg in i vinteride, är när bryggan åker upp och båten vänds upp och ner. Och det var precis vad som hände denna dag. Av bara farten snickrades lite hyllor upp men i övrigt hände det lite. Men lite är bättre än ingenting.



Östersund bloggkartan.se!

Jag vet inte hur det är för dig, men för mig är det ständigt något som behöver fixas. Det tar aldrig slut. Den här gången var det min stentrapp som jag inte hann fixa förra året innan frosten kom. I år var det på håret att det hanns med, fast det krävdes lite presenningar, massa värmefläktar och ett helt företag för att cementen och bruket skulle härda i tid. Undrar varför jag väntade så länge. Lite likt mig på något sätt… Men grymt bra blir det. Bara fogningen kvar nu och det brukar ju vara kronan på verket. Kan det verkligen bli bättre!? Vi får väl se…

Tack Daniel och din kollega från Kaxås (vet ju inte vad han heter) för all hjälp. Grymt bra jobbat!

Denna helg blev det höstmarknaden i Åre istället för att kämpa på med sjöstugan. Fast tankarna finns ändå alltid med på vad som saknas. T ex några av dom här. Fast jag vill ha dom i lite plattare format…det finns såna också.

När tankarna och energin egentligen borde hålla full fokus på ventilation och el blev jag distraherad av Lena och vips tog dom ett stickspår på inredning. Med ett snabbt ihopplock av diverse filtar och kuddar skapades lite sjöstugekänsla även om saker och ting kan ta en annan vändning senare. Så blev det denna vackra höstdag…

Säng inköpt och ditställd. Check. Passar perfekt ända tills elkontakten är på plats. Då kommer den inte att passa alls. Tänkte inte på det…
Sista elkablarna indragna. Check. Eftersom dragfjädern inte längre är i direkt nyskick så blev det ett antal fler svordomar än det borde ha blivit. Men nu är det slutdraget och slutsvuret på ett tag. Skönt.
Kompletteringsmålning genomförd av målarradarparet Una och Mats. Check.
Och lite annat smått och gott fixat. Check.

En dag närmare slutmålet, men fortfarande en bit kvar känns det som. Solcells-elen ska tas i mål och jag vägrar sova där utan tv, stereo, dator och internet. Sen så har det börjat spekuleras i att man kanske borde ha lite ventilation också. Klok spekulation känns det som, men efter att ha sökt på internet med ventilation och friggebod som sökord, så verkar det inte vara så vanligt förekommande eller prioriterat. Eller är det så uppenbart att ingen tipsar om hur mycket och hur man gör eller borde ha gjort!? Jag hittade två stackare som ställt klockrena frågor kring detta i Vi i villa 2005 och 2008. Dom väntar fortfarande på svar. Jag tänker inte vänta så länge, utan frågar nog kanske dom där på Beijer som tror dom vet så mycket, även om jag redan nu vet hur jag tänker göra. Det blir i så fall två ventiler, en i golvhöjd på ena sidan och en i takhöjd på andra sidan. Uppenbart för att skapa självdrag men frågan är ju om det är nödvändigt. Det är det jag vill veta! Kan det t ex ta slut på luft/syre så det blir kolmonoxid..typ.. eller blir det bara varmt och fuktigt? Kanske du vet?

Taket på gamla stugan är numera klart också. Himla bra blev det. Nu börjar man ju nästan bli sugen på att fixa till den lite mera också.

Det ser lite ofärdigt och inklämt ut…

Första inredningsdagen gick i Compact Living tema, och det lär nog övriga dagar också göra, för någon har ritat en alldeles för liten kåk. Tanken var ju t o m ett tag att det skulle bli en tvårummare. Vet inte hur jag tänkte, men helt galet är ju uppenbart. Men nu är det bara att gilla läget och snickra på.

För att nyttja så mycket som möjligt av den lilla rumsarean fick det bli en platsbyggd soffa och otroligt nog så hann vi klart på en dag även om vi snackar lite övertid. Men tiden räcker ju sällan till som man vill om man inte köpt prylarna och förberett sig noga dagen innan. Men snickringen gick i rasande fart och himla bra. Hade det funnits ett snickringsprogram likt mat-Tinas cook-along så hade jag kunnat vara programvärd. Så rapp och så bra var jag idag. Men visst, lite oplanerade extrareglar och förstärkningar blev det på vägen. Det blir ju inte alltid som man tänkt sig har jag lärt mig. Men resultatet blev himla bra och det börjar jag nästan vänja mig vid.

Den som tycker att bubblan i vattenpasset är en vacker syn kan ju ägna lite extra tid till en av bilderna. Jag tycker det är vacker syn för det är inte alltid den visar sig på detta sätt. Ibland verkar den vara lite skygg.

Dagens väder kunde man ju inte klaga på om man var utomhus. Jag som var
inomhus hela dagen klagade lite på att det var för varmt. Men bra väder gör
mig ändå alltid glad oavsett var jag befinner mig.
Och kvällen var lika fin den. Till den här härliga vyn hade man kunnat somna på dom nysnickrade sofforna/sängarna. Men invigningen får vänta till en annan kväll. En höststorm blir säkert lika bra.

Listerna som skulle dölja alla springor är nu på plats även om det blev en och annan felsågning som inte kunde döljas helt. Istället för kvartsstav blev det ströläkt som jag förmålade, och det blev nog ännu bättre eftersom kvartsstav är för perfekt och lirar inte ihop med något som inte är lika perfekt. Däremot blev det kvartsstav på golvet för det är ju snudd på perfekt och då lirar kvartsstaven. Listningen var ett enkelt jobb men tog som vanligt längre tid än jag trodde. Men bra blev det.

Alla elkablar är likaså på plats. Det var dock inte lika enkelt och anledningen var att jag ville pressa in fler och fetare kablar än vad som fick plats i rören. Men skam den som ger sig. Jag drog och jag slet och jag gav upp. Svor och tog nya tag och gav upp igen. Vid ett tillfälle när jag drog som hårdast släppte kablarna vilket resulterade i att min knutna näve fortsatte i rasande fart mot min haka där den fick ett naturligt tvärt stopp. Jävlar vad paff jag blev. Och sen hände det som inte fick hända. Rören lossnade och hade helt plötsligt ingen start och slut. Men som sagt skam den som ger sig. Alla naturlagar trotsades och till slut var kabeljävlarna på plats även om jag knappt själv vet hur det gick till.

Min nyinköpta dragfjäder skvallrar lite om hur jävligt det var.

Och jag som ville bli elektriker när jag var liten…

Solenergin är levererad och Peter har förberett så att man kan gå på golvet genom att lägga på sista lagret av vax.

Här kommer lite tips och erfarenheter kring solenergi innan vi ens påbörjat installationen.
Dom riktiga erfarenheterna lär väl komma lite senare, men håll tillgodo ändå,
med lite teoretiska kunskaper.

Innan man vet vad man ska ha för sorts prylar så är det en
bra start att hämta Sunwinds katalog (www.sunwind.se). Där finns det mycket produkter och
färdiga paket vilket gör att man snabbt får en bild över vad som finns + att dom erbjuder
massa tabeller och sånt för att räkna ut behov och dimensionering av kablage,
batterikapacitet och storlek på solpanel. Tack, sunwind, men tyvärr köpte vi
inte av er för ni var för dyra.

Efter ett tips av Janne hittade vi fram till www.legoelektronik.se. Där beställde vi
en panel på 90w för dryga 4.000 kr. Säljaren var himla trevlig och gav ett kompetent intryck enligt Peter. Han t o m avrådde oss från att köpa en del prylar istället för att sälja på oss vad vi inte borde ha. Starkt. Regulatorn blev en NC15 som sägs vara mycket
bättre regulator än den sunwind erbjuder i sina paket och dessutom billigare!
Vi beställde även kabel från legoelektronik även om vi hittat ännu billigare
kabel på bl a Kjell & Company (www.kjell.com). Kabeln där säljs som högtalarkabel, men det spelar tydligen ingen roll. Koppar det också. En annan bra sak att tänka på när man drar kabel är att ju längre sträckor och ju högre
effekt som önskas så krävs grövre kabel. T ex räknade vi
ut med Sunwinds tabeller att vår tv-kabel bör vara ca 6-7 kvadrat medan övrigt
kablage räcker med 2,5 kvadrat. Sen så trodde jag att man behövde specialarmaturer om man skulle köra 12v men det behöver man inte. Man kan köra med vanliga men se till att man har rätt lampa i. Det öppnade ju till ett väsentligt större utbud vilket kändes skönt. Dom där lamporna som följer med i paketlösningarna är ju sjukt fula.

Bra priser på batterier sägs finnas på www.hjertsman.se.

Batteriet vi tänker försöka att
använda är ett äldre torrladdat batteri som är oanvänt. Det håller 190ah eller
åtminstone höll. Livslängden för ett torrladdat vaccumförpackat batteri är ca 12 år. Vårat
oanvända batteri är betydligt äldre. Vi får se om det funkar ändå. Jag är tveksam.

… eller åtminstone nästan. En omgång hårdvax återstår innan man kan spilla vin, kaffe, cola och lite annat som man enligt instruktionen tydligen kan spilla på golvet utan att det blir några märken.

Golvet blev ett plankgolv som är 16 cm brett och 25 mm tjockt. Egentligen lite onödigt rejält för att lägga på dom där golvplattorna som ligger uppochner enligt vissa. Men vi var ute efter att få så breda plankor som möjligt och då fick det bli dessa. Rätt billigt blev det också jämfört med andra golv vi tittade på som gick på över 1000 kr kvadraten. Det här blev bara ca 179 kr kvadraten + vax och det här golvet kommer bara bli snyggare ju äldre det blir. Det där för 1000 spänn hade man säkert blivit less på.

Vi stod i valet och kvalet om vi skulle måla det helvitt eller låta träet synas. Vi hade köpt både och, så vi kunde välja på plats. Vi valde det senare bara för att man inte ska behöva städa så mycket. Lite skit bland alla kvistar kommer ju ingen märka.

Och va snabbt det gick. På 4 timmar var det ditlagt och färdigvaxat.
Jag kan inte ens komma på att något jävlades annat än att jag tappade
pennan två gånger. Men så hade vi ju ny-sågen också. Den funkade himla
fint men det där laserstrecket syndes dåligt i solen.

Så här blev det:

Visste du förresten:

* att när man köper plankgolv så är plankorna fasade med spår under för att dom inte ska slå sig
* att dom håller 7% fuktighet och är inplastade med nån slags perforerad plast
* att man ska låta plankorna ligga i plasten och i det rum man ska använda dom i minst 3 dygn. Det sket vi i.
* att skruven man använder, eller i alla fall den vi använde, är gängad åt två håll. Först som vanligt och sen närmast skallen så vänder gängen åt andra hållet. Det visste inte jag, och jag vet fortfarande inte vad det är bra för. Men om någon klok människa orkat läsa ända hit och är så klok att han/hon vet varför, så kommentera det gärna så att man får lära sig något nytt.

Ny-sågen. Blå serie (professional), kunde inte bli tal om något annat när vi kommit så här långt.

Nästa insats planeras bli eldragning av svagström och kanske solenenergiinstallation.

Det blev ett vitt elittak från Byggelit som heter topp. Jag trodde taket skulle vara vitlackat men det var nån sorts foliefilm som täckte spånskivan och gjorde den vit. Men det blev bra ändå, även om karaktären på stugan egentligen per definition kanske kräver en annan taktyp. Men det var en medveten genväg för att komma framåt lite snabbare och det blev helt ok. Men det gick inte så snabbt som vi trodde från början. Peter och Mats inledde med en halv dags taksnickring. Och ryktet går att dom fick en dålig start och gjorde ctrl+alt+del och började om från början igen.

Pontus och Peter tog det i mål på ytterligare drygt en halvdag. Det var rätt tråkig snickring jämfört med mycket annat. Kanske arbetsställningen och tyngdlagen gjorde sitt. Men lite flyt hade vi, taket räckte t ex på pricken vilket kändes skönt. Dock kommer vi nog behöva köpa rätt feta lister på sina ställen. Det blir säkert bara snyggt.

Dagens lärdom blev att dom där på Beijer nog inte vet så mycket som dom tror. Först och främst fick vi med oss några skitskruvar med lackad stjärnskalle som vi inte gillade, och sen så fick vi skruv över som nog räcker till ytterligare 100 sjöstugor. Sen så sa dom ju att det skulle vara skitenkelt också. Det var det ju inte heller!

Avslutningsvis så ägnade vi någon timma till att sätta nät för att slippa alla 1000 flugor som ockuperat stugan. Nästa gång jag kommer dit räknar jag med att alla flygfän ligger blickstilla på golvet av utmattning, uttorkning eller helst av ren och skär död. Och må deras ättlingar inte hitta någon lönnpassage in. Vi får se hur det blir.

Den lånade sågen har fungerat som en välbehövlig piska att göra klart så mycket som möjligt innan den ska lämnas tillbaka. Idag såg den till att Lena målade klart och att jag fixade alla fönstersmygar och foder samt en blå tumme. Faaaaaaan va ont det gör att hamra sig på tummen. Jag föredrar verkligen att skruva men efter att jag skruvat dom första smygarna så insåg jag att det inte såg så snyggt ut så jag gick över till lättkrökta dyckertspikar.

Tyvärr räckte inte virket även fast jag tyckte att jag tog i när jag köpte. Men med lite spillvirke sen förut och med sågens hjälp kunde jag tillverka lite egna plankor av rätt bredd. Det blev väl sisådär men får funka tillsvidare, men risken är väl att det provisoriska blir permanent. Det är väl å andra sidan bara jag som kommer att märka vad som är inte är riktigt bra. Eller kolla själv om du ser vad som är provisoriskt.

Nä det går nog inte att se vad som är provisoriskt på dessa bilder, det syns betydligt bättre live. Det är i alla fall den sista bilden. Men med lite latexfog så kanske det blir bra trots allt. Vi får se.

Idag var det dags för målning och fönstersmygarna. Lena drog det kortaste strået som genomförde målningen. Fönstersmygarna smög på plats fint och måtten stämde oväntat bra. Hade sågen bara sågat rakt hade det blivit himla bra. Jag fick lite tid över som jag spenderade utanför i en vilostol med en whisky i handen medan Lena målade klart. Grymt bra blev det. Kolla själv!
Efter denna dag återfann sig hoppet om att faktiskt bli lite hyfsat klar i år.

Nu är det bara

* listning
* fler fönster- och dörrsmygar
* fönsterfoder
* målning
* inredning (nå’n minivägg, förvaring, säng och platsbyggda soffor)
* solenergi och eldragning
* innertaksisolering
* innertak
* golv
* utomhuskök
* vattenpump
* trapp
* och lite mer trädäck kvar… sen så…

Svininfluensan var nästan som bortblåst och snickrandet gick svinbra. Dagens slit bestod av isolering, elförberedelser och massa kapning och panelning. Alla väggar är nu äntligen klara. Tack Mats och Lena som hjälpte mig när så behövdes. Nästa dagsverke blir att få dit dom där fönstersmygarna som verkar kräva lite olika mått. Det blir nog kul :-S

Krångelbrädorna har gnagt mitt samvete de senaste gångerna jag besökt stugan. Jag vet hur jobbiga dom är och hur det brukar bli. Men idag var det dags. Eftersom dom där fönstersmygarna inte håller måttet hade jag lånat med en kapsåg som faktiskt förenklade min dag rätt mycket. Med en avklingande svininfluensa färdigställde jag 3 väggar med krångelbrädor. Det gick så snabbt att jag i efterhand insåg att jag körde över lite elförberedelser, så det blir lite backjobb i ett hörn senare. Målet för dagen var att även brädslå den sista väggen, men med svinont i halsen och svinlite feber så tog orken slut. Men tillsammans med alla förberedelser, virkesinköp och allt krångel jobbade jag nog ihop till ett dagsverke ändå. Nya tag imorgon förhoppningsvis. Vi får se.

Likt en mästerkock på tv väljer färdighackade ingredienser från ett uppdukat bord, bestämde jag mig för att förbereda fönstersmygarna. Nytt ord för mig, fönstersmyg alltså. Visst har jag hört det förut utan att vara riktigt säker på vad det var, men nu vet jag att det är dom där brädorna som jag tänker sätta inne i fönsterhålet liksom…

Efter lite om och men så köpte jag världen dyraste brädor, 51 kr/m och åkte ner till Peter Heidenbeck som var vänlig nog att hjälpa mig att anpassa dom till exakt rätt mått. Det jag visste innan var att måttet 13 cm skulle jag hålla reda på, plus att det sen skulle få plats en list vilken jag via glasmästaren fått klart för mig bygger ca 2 mm. 13,2 skulle plankan bli tyckte jag. Och vi ställde in sågen och vi ställde in sågen. Jag såg att Peters tålamod testades när han nog tyckte jag var lite för noggrann. Men det blev himla bra. Ända tills jag senare samma dag satt på verandan med en whisky i ena handen och var nöjd med mina förberedelser. Och den som kan plus och minus kan säkert komma på samma sak som jag kom på, utan en whisky i handen. Jag skulle ju för h-e inte lägga på listsatans måttet. Det skulle ju dras i från såklart. Jävla nybörjare!

Skit samma tänkte jag. Jag målade brädorna tre gånger som om ingenting hade hänt. Det löser sig nog. Och vid kontrollmätningen i stugan visade det sig att måtten varierade hej vilt. Min noggrannhet var helt bortkastad och min felräkning helt ovidkommande. Men brädorna är himla fina. Vi får se hur dom passar. Fortsättning följer nog…

Ett snabbt beslut mellan regnskurarna innebar att vägg nr 3 av 4 gjordes klar så långt virket räckte. Med Lena som gästsnickare och sågmedhjälpare gick det snabbare än vanligt. För att slippa oljudet från dieselaggregatet sågade vi klart alla bräderna på en gång. T o m den krångligaste brädan som krävde ett precisionsurtag prefabricerades långt innan den skulle skuvas på plats. Ingen konst tänkte jag eftersom jag gjort en exakt likadan på motsatt vägg. Det var ju bara att mäta den och göra en likadan. Det gick grymt bra. Urtaget satt precis där det skulle och den blev t o m bättre än sin förebild. Kände mig som en proffsnickare ända tills jag skulle sätta dit krångelbrädan då jag insåg att om saker och ting är spegelvända så borde man anpassa sågsnitten också. Men nu vet jag det. Jag vet även att man ska ”klossa” bakom eldosorna vilket den erkände hantverkaren Petter upplyst mig om. Fast jag undrar ändå vad den där plastringen är till för.

Så här blev det i alla fall.

Ett parallellprojekt pågår för övrigt också. Med riktiga snickare. Kanske man borde kolla om dom deras spikar är lika mjuka som mina brukar va. Så här blev det för dom på en knapp dag. Bara plåten kvar.

Projektet har drabbats av ett nytt stillestånd. Efter två halvdagars hårt arbete var det tydligen dags för vackert väder och semester. Och för omväxlings skull spenderade vi några dagar på plats utan att göra ett skvatt åt huset. Men det kändes rätt bra det också. Max slog till med att fånga en svårfångad öring på ca ett kilo strax utanför stugan. Grymt! Om det ser ut som att jag tar på mig äran på bilden så beror det endast på att den var lite onödigt slemmig och luktade lite för mycket fisk för storfiskaren. Den var förresten mycket större i verkligheten. Nya tag om några veckor igen. Trevlig sommar!

Dag 2 av x antal dagar denna säsong innehöll bryggisättning, båtisättning, panelning och isolering. Pontus, Una och Mats inledde och Peter dök upp lite senare. Det gick som en dans igen. Den enda överraskningen denna dag var hur man skulle få fast eldosorna i väggen. Skumt. Vi kollade och funderade flera gånger flera stycken men ingen förstod någonting. Det finns nån sorts plastring inuti eldosan men den går inte att sätta fast i väggen. Så amatörelektrikern Pontus kilade fast dosorna med lite brädstumpar bakom isoleringen…fast dom satt inte fast så bra. Vi får se hur det blir. Jag lovar att dela med mig hur man ska göra egentligen med den där plastringen.

Lite bilder från dagen.

O´Malley testar flytkraften på den nyilagda flytbryggan

Vägg 2 av 4 klar. Några krångelplankor kvar bara vilket borde berättiga lite nyinköp av hårdvara om det faller i god jord hos kompanjonen. Observera f ö eluttaget mitt på väggen! Finurligt… det kommer visa sig när allt blir klart.

Ny snickarsäsong med nya krafter. Fler än en har noterat att starten varit trög vilket innebär att jag har minst två intresserade läsare av denna blogg. Kul! Läsarrekord!

På snickarbrödernas schema denna första dag, stod det panelning, dörrditsättning och elrördragning. Första huvudbryt vi hade var vart vi skulle placera elcentralen. Spelar väl ingen roll kan man tycka, särskilt eftersom det inte finns någon el ändå på tomten. Men nu tänkte vi kompensera det med lite solenergi. Och då uppstod frågan om batterierna mår bäst av att stå inomhus eller utomhus. Man vet ju hur piggt ett bilbatteri brukar vara i 20 graders kyla. Vi ringde och konsulterade en kompis som också kör solenergi och han rekommenderade att vi skulle placera batterierna inomhus. Vi bestämde att vi skulle ha dom utomhus. Hmmmm…. fortsättning följer nog kring detta. Jag har redan nu fått ett och annat bra eltips som kan vara bra för någon annan att veta.

Sen började vi dra elrör hit och dit helt utan att veta vad det skulle leda till. Efter ett tag kom vi på att det vore ju bra om dom ledde någonstans eftersom vi insåg att dom inte gjorde det om vi inte satte dit några dosor. Och fortfarande saknar vi en listig plan för eldragningen. Men vi har i alla fall lite rör som går lite hit och dit i väggarna. Det löser sig nog. Vi har en elektriker i släkten som vi kanske kan konsultera.

Sen isolerade vi, vilket gick himla enkelt.

Sen så panelade vi vilket också gick himla enkelt. Fast sista krångelplankan är ju kvar att göra….

Sen så satte vi dit en dörr som gick himla enkelt.

Ja, allt gick faktiskt sjukt bra denna första snickardag. Inte ett missöde. Det värsta som inträffade var att blyertstiftet på snickarpennan gick av en gång. Och det är ju som läsare inte mycket att gotta sig åt. Men, jag är ju gammal nog att inse att vinden kan vända. Vi får se från vilket håll det blåser nästa gång.